Vet inte vart dagarna springer iväg tänkte skriva om helgen och så slog det mig att det är torsdag och snart helg ingen. Vart tar tiden vägen? Inte nog med det har jag befunnit mig i staterna i fyra månader idag. En tredjedel av ett år. Galet.

Tillbaka till helgen igen. Fredagen var chill och vi skulle bara ta en afterwork på beachside. En afterwork som slutade med att jag blivit bjuden på tequila av en polis, dansat mig svettig på D street och sedan blivit pulled over av en annan polis på vägen hem. Nu tänker ni säkert att jag borde blivit tagen. Jag är varken 21 eller nykter? Men tur för mig att jag är den sämsta tequiladrickarn någonsin så jag tog bara en sipp men jag var ändå så nevös att hela jag skakade när polisen kollade mig. Polisen här är mycket otrevligare än hemma och istället för att blåsa är man tvungen att göra massa löjliga tester.


På lördagen tog vi en standard frukost tillsammans och en strandpromenad innan jag och Linnea åkte ner på en julmarknad i downtown. Det var den största juöskyltningen jag sett och de hade en svensk sektion med glögg, lussekatter, luciatåg och lite hantverk från sverige. De hade även "house of sweden" där det serverades köttbullar. Det var jättemysigt att gå runt på den internationella avdelningen med maträtter från världens alla hörn. Och jag fick faktiskt min första julkänsla! Och när barnen i luciatåget lyste upp och sjöng "Jul, jul strålande jul" och jag stod där med Linnea i San Diego kunde vi inte hålla oss. Vi tjöt så det stod härliga till och försökte sjunga med så gott vi kunde. Det hade inte varit så lämpligt om någon hadet sett oss. Det hade det inte.

Efter att vi tjockat i oss julmat från halva världen började vi traska iväg mot bilen. Det var jättesvårt att hitta parkeringsplats så jag hade parkerat 20 minuter därifrån. Det var bara en liten detalj. Vi hade gått ut i fel exit. Vi fick alltså fråga oss fram för min iphone hade dött. De första vi frågade sa att det var 30 min till bilen, de andra 45 och de tredje 55.. Jag och Linnea tittade på varandra sådär som bara vi kan och suckade. Grejen med oss är att vi blir aldrig irriterade eller negativa. Vi tar det med ett skratt istället och då löste det sig minsann. Det visade sig att det tredje paret vi frågat var två mycket trevliga kinserer som erbjöd sig att köra oss till bilen. Så efter en 20 minuters cruise med det kinesiska paret var vi tillbaka till bilen. När vi gått ur och satt oss i bilen skrattade vi så vi fick ont i magen. Våra kära vänner hade gått ut på en klubb i PB och vi lyxlodisar var inte sena på att hänga med.

Vi hade dock bott i våra bilar sedan fredagsmorgon och det var nu lördagskväll. Vi hade inte duschat, inte borstat tänderna och vi hade inte mycket outfits att välja på. Men jag mitt snille kommer på att vi köpt varsinn "ABSOLUT swedish" tröja på marknaden så vi borstade till oss och drog på oss våra blågula tröjor. Vi är inte dom som är dom. Vi fick dock inga ragg med oss hem så vi tröståt på en mexicansk restaurang innan vi slocknade. Vilken underbar dag.

På söndagen hade jag min sista fotbollsmatch och efter det hade vi poolparty/bbq hemma hos en i laget. Det bjöds även på taco och lite lekar. Dom är riktigt härliga människor och man får verkligen den amerikanska känslan av sånna saker. Även om det handlar om lågstadiebarn så är det samma sak om man vinner en match eller spelar sista matchen i baseball, football eller soccer åker hela laget tillsammans och äter middag tillsammans. Jag älskar det!

Ja och ibland när jag läser mina egna blogginlägg tänker jag. Är det på riktigt? Har jag verkligen varit med om detta? Jag är så glad att jag befinner mig i San Diego och lever det liv jag gör. Nästa vecka ska jag börja plugga iallafall så då blir det lite ordning på torpet. Jag ska läsa busniess english och spanish. Jag ska även börja att uppdatera bloggen ofta och kort istället för sällan och superlångt så ingen orkar läsa. Jag ska bättra mig. Jag lovar.